Vikten av kortkedjiga fettsyror

Tarmfloran

Tarmfloran och vår hälsa

De senaste årens forskning visar att en icke välmående tarmflora kan kopplas till flera olika sjukdomar. Fokus ligger därför ofta på att reda ut vad som orsakar obalans i tarmfloran och med vilka metoder vi kan undvika eller behandla denna obalans.

Men precis som att en obalanserad tarmflora kan ha en negativ inverkan på hälsan, kan en välmående tarmflora bidra med flera positiva och viktiga effekter. Ett exempel på en gynnsam funktion hos tarmfloran är dess förmåga att producera kortkedjiga fettsyror som ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Dessa kortkedjiga fettsyror har färre än sex kolatomer och är en restprodukt som skapas när tarmbakterierna i grovtarmen fermenterar fibrer.

En uppskattad restprodukt

Framförallt smörsyran har i vetenskapliga studier visat sig kunna stärka tarmens barriärfunktion. En tät och stabil slemhinna innebär mindre risk för läckage och inflammation i tarmen. Immunsystemet kan då istället fokusera på att attackera sjukdomsframkallande bakterier samt virus, och inte använda immunceller för att hålla igång en onödig inflammation i tarmslemhinnan. En ökad koncentration av den kortkedjiga smörsyran tycks kunna påverka bildning av både inflammationsstimulerande och inflammationshämmande substanser i kroppen.

Rätt förutsättningar

Genom att se till att de goda tarmbakterierna har rätt förutsättningar kan du påverka tarmflorans förmåga att skapa kortkedjiga fettsyror. De bildas när grovtarmens mikroflora får tillgång fibrer som till exempel resistent stärkelse som är en form av kolhydrater med förmåga att passera tunntarmen utan att brytas ner. Det är därmed ditt val av kost som påverkar hur mycket kortkedjiga fettsyror som bildas. Desto mer mat som du äter som når hela vägen ned till tjocktarmen utan att brytas ner – desto mer kapacitet får de goda magbakterierna att skapa de kortkedjiga fettsyrorna.

Bra mat

Fermenterbara kostfibrer som finns naturligt i vegetabiliska livsmedel är till exempel fruktooligsackarider (FOS), inuliner och pektiner. Inulin finns i kronärtskockor, vitlök, purjolök, lök och sparris medan fruktooligosackarider finns i olika frukter och grönsaker. Äpplen, aprikoser, morötter och apelsiner innehåller pektin och den resistenta stärkelsen finns i korn, ris, bönor, gröna/omogna bananer, baljväxter och potatis som har kokats och sedan kylts. Enligt forskaren Stacey Lockyer som sammanfattat de senaste årens forskning på resistent stärkelse som publicerats i brittiska Nutrition Bulletin skyddar 30 gram resistent stärkelse om dagen mot en rad kroniska sjukdomar. Så kontentan är att det helt enkelt kan vara värt att se om sitt hus, eller snarare tarmfloran, och se till att ge både dig själv och tarmbakterierna bra mat.